Av: Petronella Essley
Den här livstiden är förbrukad.
Vaken, klar och
Bara hylsan, inget pulver kvar.
ter sig orienterad.
Jag har den där känslan i handen igen.
Punktlig. Välvårdad. Redogör för sig.
Det känns som att jag inte finns.
God formell och
Gummiheten har spridit sig
emotionell kontakt.
upp till armbågarna nästan.
I stunden lite svartvitt tänkande.